Archives for March 2019

March 27, 2019 - Comments Off on Fokus: Musikvideon – ett marknadsföringsverktyg eller en egen konstform?

Fokus: Musikvideon – ett marknadsföringsverktyg eller en egen konstform?

Hur skall vi förstå musikvideon i en digital värld som ser ut att snurra allt snabbare? Var går gränsen för en dyr video när vi verkar ha mindre tid att stanna upp och ta del av den? Varför behövs musikvideon idag? Vi dyker ner i musikvideon och sätter tempen på den från lite olika perspektiv. Följ med!

En del av den visuella identiteten
För musik som endast ges ut digitalt är musikvideon oumbärlig. Det är den fysiska skivans albumartwork. En förlängd arm av berättelsen, det visuella språket förmedlar en känsla och sammankopplar lyssnaren och artisten i en gemensam upplevelse. Den upplevelsen stannar förhoppningsvis kvar längre i bruset och ökar chansen för en kontakt och ingång till musiken.

Youtube är den störta streamingtjänsten för musik
YouTube är en kanal för rörlig bild och ljud. Personer som lyssnar på musik här förväntar sig en visuell berättelse av musiken. Tack vare (eller på grund av) YouTube så har det aldrig varit så enkelt att ta del av videos online och att dela och lägga upp en video. Plattformen har helt klart påverkat och ändrat vårt sätt att konsumera musik på idag.

“Even if everything is now digital, who doesn’t want to have more than just the track…I would say the track is the burger and the music video is the full meal deal with fries and Coke” 

—  Simon Cahn (filmproducent)


Instagram, Snapchat och Spotify-videos
Rörig bild är ett väsentligt innehåll i social media idag och en viktig plats att synas på i musikutgivningen. Vi ser fler musikvideos där formatet helt är anpassat till de här sociala plattformarna och till mobilen. Det blir också lätt att dela vidare videos för fans när formatet är anpassat för det. Se exemplet med artisten Billie Eilish video här.

Musikvideon hjälper låten att når fram till fler
Musik på internt spinner och glöms snabbt. Det kommer nya låtar hela tiden. Musikvideon har en funktion att förlänga den horisonten. En musikvideo som förstärker låtens berättelse formas till något helt eget och syns i mångt fler sammanhang än vad låten många gånger klarar på egen hand. Musikvideon som konstform får plats i fler sammanhang idag där hantverket och idé premieras snarare än kommersiell framgång. Se vinnaren av Årets musikvideo, (artist: Jenny Wilson regi: Gustav Holtenäs) på Manifestgalan tidigare i år.

The new black
Musikvideon är såklart också en plattform för samtida populärkulturella riktningar och trender. Det är också en inkörsport för många nya unga filmskapare som söker musik och samarbeten för att testa sin kreativitet. Många filmskapare under utbildning söker konkreta case, där de får testa nya tekniker, idéer och erfarenheter. Hör av dig till utbildningar, filmföreningar och skolor för samarbeten!

Big Thief – Masterpiece

Använd mobilen
Det är också skönt att veta att en stor budget eller bästa tekniken inte alltid behöver betyda bästa resultatet. Ibland räcker det gott med en bra idé och en smartphone! Här är ett exempel på det!

March 14, 2019 - No Comments!

Intervju: Ernie Prophet

De lämnade fastlandet för att utforska ett mer kreativt skapande på ön Orust, norr om Göteborg. Här får kreativa stormar och salta textfraser plats att gro.

Vi har hört att ni gömmer er på Orust för att skriva musik. Kul! Vad betyder platsen för musikskapandet?
Vi insåg redan när vi träffades att vi värderar frihet över trygghet. I vår arbetsprocess är det essentiellt att vi ständigt pushar våra gränser och vågar kasta oss ut i ovetskap. Den här lilla stugan är skillnaden mellan diktatur och anarki för psyket. Vi lossar den inneboende censuren varje dag. Och den personliga resan får alltid speglas i hur sjuuuukt slick vårt nya sound blir.

Vad skriver ni på just nu? Vad har ni på gång framåt 2019?
Vi är alltid i en fas där vi är beredda på att bränna allt. Hänsynslös pragmatism, fast med helt släppta tyglar. Vi låter kreativiteten styra oss och aldrig tvärtom. Just nu har den lett oss till en skiva med Ernie Prophet och en skiva med Belle Marcelle. First up är premiären av de båda. Skynket slits av i låten Eremit, där vi lägger ut våra persona med lika delar pedagogik och poesi. Den är resultatet av att vi nu har ett trumset i vardagsrummet. Den kom till under en utav våra många tre timmar långa nattpromenader och flera hundra sessions i mickbåset med kudde, filt och några kannor kamomillte.

Vilka textskrivar-tips skulle ni vilja ge vidare till en Evelyn-kompis som tycker det där med att ladda ord är klurigt?

  1. Det är ett jobb! Du börjar utvecklas så fort du släpper ytan… Om du så är en plågad poet, bohemisk älva, skunk-skurk eller en gangster-bars. Släpp det där! Alla dina egna förväntningar på hur man skriver, och hur svårt det ska vara. Gör jobbet! Lämna inte uppgiften till lyssnaren, att analysera vem du själv är. Bara skriv. Till slut finns det inget tvivel om vilken bild du målat.
  2. En annan teknik jag har är den här… Mitt jobb är att skriva! Det är inte mitt jobb att se till att det jag skriver blir bra. Det där är upp till stunden, timingen, ödet… Men det svåra är att fortsätta skriva när det blir skit. Och att vara lugn med det. Skrivkramp gör aldrig att du inte kan skriva. Den gör bara att det du väl skrivit… Suger. Men återigen. Det är ju inte ditt ansvar!

Värda länkar: 
Instagram: ernieprophet 
Bokning: ernieprophet@gmail.com
Titta: YouTube
Lyssna: Spotify

March 5, 2019 - Comments Off on Intervju: Caroline Wickberg

Intervju: Caroline Wickberg

I Göteborg hittar vi musikskapare och ljudtekniker Caroline Wickberg. Med skärpta öron och en tidlös nyfikenhet är hon de där genuina ljuden ständigt på spåren. Följ med på en skön resa i Carolines ljudlandskap bland analoga vibrerande syntar och långa reverb.

Vem är Caroline Wickberg och vilken musik skapar du?
Jag brukar säga att jag är singer/songwriter men vad är det ens tänker jag nu?! Nån som skriver och spelar bara, och sedan har alla sin egen bild av vad det är för något. Jag får väl upp en bild framför mig av någon som spelar gitarr och sjunger, och det gör ju jag. Musiken jag gör är väldigt privat och personlig för mig, den är verkligen på allvar. Den består oftast av plockiga komp på gitarr och en blandning av skeva och harmoniska melodier, ibland skönt och ibland kärvt. För mig landar det i balans i slutändan och blir vackert. När jag har spelat in låtarna har jag tillsammans med vänner arrat för band men på senare tid har jag mest gigat ensam. Jag tror att min musik är en blandning av grunge, rock och pop som jag växte upp med på nittiotalet, jazzen som jag lekte med efter gymnasiet och mina amerikanska favorit-singersongwriters från 70-talet och fram tills idag.

I övrigt så jobba jag som ljudtekniker och det har också blivit något jag identifierar mig med. Det är ett himla kul jobb och det finns oändligt med variation i yrket.

Du arbetar med ljud på många olika sätt – vad är ett bra ljud/sound enligt dig? Vilka ingredienser återkommer du ofta till?
Svår fråga, men då och då ser jag samband i vad jag gillar. Till exempel att jag gillar en krydda av åttiotalssound, med plastiga syntar och virveltrummor med gateade reverb, men inte för mycket så att det blir helt retro. Och gammal plånkig country, men inte när det kopieras rakt av för då upplever jag inte det som äkta. Men när jag hör ny musik med influenser av detta så kan jag tycka att det är genuint. Så jag antar att jag gillat när det liksom finns en förankring och respekt i musikhistorien, men har svårt för renodlade koncept. Jag kan heller inte återskapa sound på det sättet som vissa andra kan, som ljudtekniker och producent, jag är egentligen inte en ljudnörd (i jämförelse hehe). Ett bra ljud är kanske när all musik hörs, men ett bra sound är när det är en del av musiken? I min egen musik och även när jag producerar andra återkommer distade gitarrer, plinkiga pianon, tunga vibrerande syntar och körer med långa reverb.

Finns det någon ljudbild eller något ljud (tex ett album eller pryl?) som inspirerat dig särskilt eller som du är nyfiken på att utforska? 
Sedan jag flyttade in i min studio i höstas så har jag blivit nyfiken på trummaskiner. Min studiokompanjon gör musik som bygger på helt andra grunder än min. Det är ljudlandskap, brus, maskiner, loopar, samplingar och rundgångar snarare än låtar som är musiken. Så vi är väldigt intresserade av att lära oss om varandras världar och prylar. Jag gillar organiska och analoga ljud som jag upplever som levande. Innan har jag tänkt att det är akustiska instrument som låter så men analoga syntar, orglar, oscillatorer och trummaskiner kan också göra det, de kan ha massa värme och liv i soundet och viss oförutsägbarhet precis som akustiska instrument. Jag har nog dragit mig för det innan men nu är jag mer öppen för elektroniska inslag i min ljudbild, och beroende på hur man mixar ihop allt tycker jag att det kan lyfta känslan av dynamik ytterligare när man blandar olika sorters instrument.

Vilka är dina tre (eller fler!) tips på ett bra live-ljud? Vad kan en tänka på själv som akt när en spelar live?

  1. Mikrofonteknik. För att sången ska höras genom trummor och förstärkare måste mikrofonen vara jättenära munnen! 
  2. Arrangemanget. Se till att som band ha gjort ett gott grundjobb med arrangeringen av musiken. Om det finns en viktig melodi eller textrad som ska höras kanske andra i bandet måste ge plats för det. Det gäller volym såväl som frekvensmässigt instrumenten emellan.
  3. Att känna sig bekväm. Det kan vara bra att försöka efterlikna konsertsituationen ibland när man repar. Lägga ner högtalarna på golvet som monitorer, ställa sig som på scen istället för i en ring, dra ner effekter på sången (inte säkert att ni kan få reverb/lika mycket reverb i monitorn på spelningen). Ju bekvämare och bekantare situationen känns på scenen desto bättre beslut kommer en fatta när det gäller!
  4. Kommunicera med ljudteknikern. Berätta för ljudteknikern hur ens sound är om hen inte känner till det. Det gäller effekter, dynamik, balans lead/kompinstrument, lead/körsång etc. Vara så tydlig som möjligt under soundcheck med vad en hör för mycket av och vad en inte hör tillräckligt av i medhörningen. Om någon behöver höra keyboard, high-hat, baskagge och leadsång för att veta var hen är i låtarna så se till att kräva det. Det kommer inte att låta på scenen som det gör ute i konsertlokalen, det är bara att acceptera. Och är inte heller eftersträvansvärt. För att höra hur ljudet låter för publiken får någon gå ut dit och lyssna på PA:t. Gör gärna det mot slutet av soundcheck och ge feedback till ljudteknikern. Kanske kan hen möta önskemålen eller så måste någon kompromissa.
  5. Anpassa volym efter lokalen. Om det är en stor festivalscen utomhus kan en förmodligen slå så hårt en vill på trumsetet, men inomhus i en liten lokal kommer inte mixen att ske enbart i mixerbordet utan även i rummet. Balans mellan instrumenten behöver alla i bandet vara överens om tillsammans med teknikern för att det inte ska bli knas.

Digga och gilla:
Lyssna på Caroline Wickberg på Spotify.
Följ och dela peppen på Instagram och Facebook.