Highlights 2018

Älskade olikheter
Jamin Pirnia

InstagramFacebook

Vem är Jamin Pirnia och vilken musik skapar du?

Jag tror andra beskriver mig bäst som en person i ständig rörelse. Någon som kan beröra andra och som överraskar. Jag skulle själv beskriva mig bäst som en "NoBody" som skriver, komponerar, sjunger och producerar musik som jag tycker är bra. Jag funkar uppenbarligen inte så bra ihop med ramarna och kan hittills räkna upp fyra musikfaser som jag gått igenom.

Jag har insett att jag allt som oftast upplever att jag inte hör hemma någonstans. Att jag står utanför människoskaran och istället betraktar det utifrån. Många mår nog rätt dåligt över att inte känna samhörighet och gemenskap med sin omgivning. Även om jag ibland känner mig som en alien och känner att jag inte alls passar in någonstans, så fokuserar jag ändå mest på våra likheter och gemensamma livsvillkor. Det gör att min musik trots allt berör och känns inifrån.

Om du blickar tillbaka på 2018, vilka är dina tre highlights från ditt musikskapande?

1) De flesta mår bra av att kryssa i sin checklista. För mig har det ibland varit en börda att just avsluta saker. Dels handlar det om en perfektionistisk sida hos mig, och dels ett självkritisk muttrande. En annan sak som jag har insett är också den tomhetskänsla som uppstår när man väl gjort klart. Har dock blivit bättre på det och försöker omvärdera och istället bli försöker bli lättad när jag avslutar projekt. Med denna kunskap om mig själv så var 2018 ett produktivt år. I år släppte jag en låt, Solid Chick, med mitt första band Transparent Blanche efter sådär 10 år... eller var det 12(?).

2) Den andra highligten var debutsingel-släppet I won’t let you down med mitt andra bandprojekt The Arms.

3) Sista highligten måste jag ändå ge till det mod som jag fick samla under augusti genom att delta i ett event som heter Skambyrån. Det handlar i stort sätt om att naket läsa upp sina (oftast intima och pinsamma) memoarer från när man var ung. Det kanske var det modigaste jag gjort under hela mitt liv. Låt oss säga att temat var sex, droger och sexualitet.

Vilken låt under 2018 önskar du att du själv skrivit? Varför? 

Generellt brukar jag fantisera om att få skriva musik ihop med Salem al Fakir, Linnea Henriksson och Laleh. Men en låt som jag verkligen önskar jag hade skrivit under 2018 heter ”Roads” med Salem al Fakirs sidoprojekt "Vargas och Lagola". Har dock gjort en cover på den låten som kompensation till mina motstridiga känslor. En annan låt jag grymt gärna hade velat skriva är Molly Sandéns låt ”Sand”. Det blev att göra en cover på den också. 🙂

Vad ser du fram emot 2019? Vad vill du skall blir sant med din musik 2019?

Grisens år sägs vara året där precis ALLAS drömmar går i uppfyllelse. Och vi vet ju att man gör bäst i att hålla sina drömmar för sig själv. Musikbranschen är en extremt hård bransch med tuff konkurrens. Trots detta har jag vänner som lyckats väldigt bra och jobbat hårt för att nå framgång. Jag älskar att följa deras utveckling och inspireras själv till att våga satsa helhjärtat. Så jag ser fram emot 2019 då jag kommer känna lättnad och stolthet över att avsluta mina ”ongoing” projekt.

[unex_ce_button id="content_p7jkv9qf1" button_text_color="#ffffff" button_font="semibold" button_font_size="18px" button_width="auto" button_alignment="center" button_text_spacing="1px" button_bg_color="#6e377b" button_padding="15px 60px 15px 60px" button_border_width="0px" button_border_color="#000000" button_border_radius="0px" button_text_hover_color="#ffffff" button_text_spacing_hover="1px" button_bg_hover_color="#000000" button_border_hover_color="#000000" button_link="https://evelyn.kulturens.se/index.php/highlights-2018/" button_link_type="url" button_link_target="_self" has_container="1" in_column=""]Fler highlights![/ce_button]